Vi vaknade vid halv sju och fina Ludde vid tjugo i åtta – han hade sovit hela natten utan ett enda uppvaknande. Världens snällaste lilla kille.  Efter frukost gjorde vi oss i ordning för avfärd.

Resan gick först över Öresundsbron och sedan genom Danmark ner till Gedser. Redan vid halv elva somnade Ludde gott och sov hela vägen fram till färjeläget, så trygg och nöjd. En resa på 2 timmar.

Färjeresan tyckte han var spännande. Vi var ute en stund på däck och höll nästan på att blåsa bort, men väl inne satt han lugnt och tittade på vattnet och vågorna som färjan skapade – så nyfiken och nöjd.

Bilresan från Rostock till hotellet tog cirka 1,5 timme. När vi kom fram tog vi en liten runda runt hotellet och sedan var det dags för hockey. Allt har klaffat perfekt med både sovtider och blöjbyten.

Ludde är verkligen så lätt att ta hand om och har fullständigt charmat både mormor och morfar – vi njuter av varje sekund med vårt fina barnbarn 

Två dagar på varandra med teaterföreställning!

Denna söndag den 7 december 2025, mötte Tina och jag upp med Sonja, Robert och Carina inne på Malmö Live, för att se på föreställningen. ”Kalabalik i fabriken”.

Föreställningen varade i två akter, med paus emellan. Vi tyckte alla att den var OK, men inte mer än så!

Detta var dessutom den sista föreställningen i Malmö.

Idag gick Tina och jag på Malmö Opera för att se föreställningen: Chicago.

I pausen blev det pannacotta, utan kaffe!

Föreställningen var ok, med en hel del sång.

Detta var en av Tinas födelsedagspresenter i år!

Denna torsdagskväll i november 2025, begav Tina och jag oss iväg mot Malmö Opera för att se generalrepetitionen av föreställningen ”Århundradets Kärlekssaga” på Intiman.

Det hela började 19:00 och föreställningen pågick i två akter, där den första var 50-minuter lång och den andra ca: 40-minuter lång.

Äntligen tog Ellie och jag oss i kragen och begav oss ut på en promenadrunda.

Ellie blev hämtad av Tina, så hon var hemma hos oss vid 11:50. Vi två begav oss ut ganska omgående och hade bestämt oss för att ta 5km Elinelundsrundan.

Det var ganska kallt, lite snöigt här och där och lite halt på sina ställen.

Ellie tyckte att vi kunde ta en liten avstickare mot Djupadal, vilket vi gjorde. Så rundan blev lite längre.

Efter avslutad runda, fick vi vårt åttonde vykort.

Dessutom fick vi två nya collectible kort.

Så – Jag hade satt en sträcka på 2 500 km för hela 2025.

Startade den första januari och beräknade vara klar den trettioförsta december. Det blev inte riktigt så! Jag blev klar redan den sjunde november, förmodligen för att jag tidigare i år sprungit en hel del.

Detta innebär att jag avverkat drygt 8 km per dag.

Dag 4 – Operation Stockholm: Snarkfest och bil-disco.

Natten? Katastrof. Jag sov inte en sekund. Det lät som om jag delade rum med två motorsågar i barnformat. Gabriel låg där med stora ögon och sa uppgivet: ”Jag kan inte sova, det låter som en byggarbetsplats!” Och jag kunde bara hålla med – det var som att sova i en ljudstudio för snarkljud.
Vid halv sju gav jag upp, hoppade in i duschen och väckte barnen. De såg ut som två yrväder – håret åt alla håll och ögon som russin. Men ner till frukosten kom vi, och där laddade vi upp med juice, mackor och yoghurt .
Sen var det dags att packa ihop och säga hejdå till hotellet.

Hemfärd mot Skåne och Klågerup väntade – och vet du vad? Jag körde inte fel en enda gång! Barnen och jag tog en spontan dans i bilen. Sittande dans, förstås – säkerheten först!

Nu när jag är hemma igen och har landat i soffan tänker jag: vilka fantastiska barnbarn jag har! Så trevliga, roliga och väluppfostrade. Man känner sig som världens lyckligaste mormor.
Och nu börjar hjärnan redan snurra: vart ska jag ta de andra två när deras tur kommer? Men som alltid – det löser sig. Mormor har ju superkrafter (och GPS)!