![\"\"](\"https:\/\/familjen.larsen.vc\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/P1020544-scaled.jpg\")
<\/a>M\u00f6lle hamn<\/p><\/div>\n
<\/a>Skylten i M\u00f6lle hamn<\/p><\/div>\n
Vi b\u00f6rjade med att st\u00e4lla oss i k\u00f6 f\u00f6r att f\u00e5 n\u00e5got i oss att \u00e4ta. Det blev ”2020 Baguetteria”, Henrik och Emma Zetterberg’s st\u00e4lle.<\/p>\n
<\/a>2020 Baguetteria<\/p><\/div>\n
B\u00e4st som vi stod d\u00e4r, kom Emma ut och Nina pratade ju s\u00e5 klart med henne direkt. (Mycket Katjavarning d\u00e4r) \ud83d\ude09<\/p>\n
Emma st\u00e4llde upp p\u00e5 ett gruppfoto.<\/p>\n
<\/a>Gruppbild med Emma Zetterberg<\/p><\/div>\n
Vi fick v\u00e5ra baguetter efter en ganska l\u00e5ng v\u00e4ntan, vilket det ju alltid \u00e4r n\u00e4r man \u00e4r hungrig.<\/p>\n
Per hittade ett ledigt bord i folkvimlet, och d\u00e4r satte vi oss och \u00e5t v\u00e5ra baguetter.<\/p>\n
<\/a>Baguettelunch<\/p><\/div>\n
<\/a>Nina’s ”R\u00e4kan Karlsson” med Skagenr\u00f6ra.<\/p><\/div>\n
<\/a>Pelle’s ”Detroit 313” med Pulled pork<\/p><\/div>\n
<\/a>Tina’s ”Ted” med Kyckling curry.<\/p><\/div>\n
<\/a>Emelie’s ”R\u00e4kan Karlsson” Skagenr\u00f6ra<\/p><\/div>\n
Alla barnen fick ”Sommarskuggan” med k\u00f6ttbullar.<\/p>\n
Sj\u00e4lv tog jag en ”Hot Mama” med BBQ marinerad Kycklingfil\u00e9 med chili. (Ingen bild tyv\u00e4rr).<\/p>\n
<\/a>Grand Hotell M\u00f6lle<\/p><\/div>\n
Till detta fina hotell, ankom Katja i de vita bussarna \u00e5r 1956, d\u00e5 de flydde fr\u00e5n Ungern. Detta \u00e4r en ber\u00e4ttelse vi har f\u00e5tt h\u00f6ra ett antal g\u00e5nger och \u00e4ven filmat, n\u00e4r Zoltan (Katja’s bror) ber\u00e4ttade den p\u00e5 Katja’s 70-\u00e5rs dag.<\/p>\n
Nu var vi alla sugna p\u00e5 glass, s\u00e5 s\u00e5 fick det bli!<\/p>\n
<\/p>\n
Nu var de flesta proppm\u00e4tta och beh\u00f6vde r\u00f6ra p\u00e5 sig, s\u00e5 vi gick en tur ut p\u00e5 piren. Barnen var i sitt ess\u00e4, och kl\u00e4ttrade upp p\u00e5 stenarna.<\/p>\n Efter detta bes\u00f6k i M\u00f6lle hamn, begav vi oss av lite h\u00f6gre upp, d\u00e4r fyren var bel\u00e4gen. N\u00e4r vi \u00e5terigen haft tur med att hitta parkering, satte vi oss i kanten av den lummiga skogen och intog lite fika.<\/p>\n Per avnjuter en kopp kaffe<\/p><\/div>\n D\u00e4refter promenerade vi vidare och kom s\u00e5 sm\u00e5ningom fram till fyren. D\u00e4r tyckte barnen att det var roligare att kl\u00e4ttra p\u00e5 ”berget”.<\/p>\n Sj\u00e4lv str\u00f6vade jag, efter ett tag vidare upp och kom n\u00e4stan till klippkanten, d\u00e4r jag fick ett bra foto av fyren ”Kullen’s fyr”, vilket \u00e4r den h\u00f6gst bel\u00e4gna fyren i Sverige, anlagd \u00e5r 1561.<\/p>\n (Enligt wikipedia 1881 utbytt till modernare 1942).<\/p>\n P\u00e5 Kullens fyr’s hemsida kan man l\u00e4sa f\u00f6ljande:<\/p>\n H\u00c5RDA FAKTA OM KULLENS FYR<\/strong><\/p>\n L\u00e4ngst ut p\u00e5 Kullaberg ligger Skandinaviens ljusstarkaste och h\u00f6gst bel\u00e4gna fyr i ett av v\u00e4rldens mest trafikerade vatten,\u00d6resund.<\/p>\n Det \u00e4r ocks\u00e5 Skandinaviens \u00e4ldsta fyrplats sedan 1561<\/p>\n L\u00e4get \u00e4r:\u00a0Latitude 56\u00b0 18\u2019 6\u2019\u2019 N. Longitude 12\u00b0 27\u2019 11\u2019\u2019 O.<\/strong><\/p>\n Fyren \u00e4r bel\u00e4gen 78,5 meter \u00f6ver havet och kan ses p\u00e5 fem mils avst\u00e5nd och \u00e4gs idag av Sj\u00f6fartsverket. . Den har tre stora linser som roterar fyra varv i\u00a0minuten och ger tre blixtar per varv. Linskonstruktionen \u00e4r en uppfinning av fransmannen Fresnel och levererades \u00e5r 1900.\u00a01560 gav kung Fredrik II av Danmark order om att s\u00e4tta upp \u201cfyrpander\u201d p\u00e5 Skagen, Anholt och Kullen. Troligen stod den klar till 1 mars 1561.<\/p>\n \u201cFyrpanden\u201d p\u00e5 Kullen skulle konstrueras som en \u201cpapegoie\u201d, s\u00e5 att den kunde halas ner, fyllas p\u00e5 och t\u00e4ndas. Fyrljuset skulle komma fr\u00e5n en vedeld som brann i en j\u00e4rnkorg. Den skulle brinna p\u00e5 20 alnars h\u00f6jd och h\u00e4nga i en k\u00e4tting i en st\u00e4llning av grovt ektimmer. Kullens f\u00f6rste fyrm\u00e4stare hette Marcus Hesz.<\/p>\n \u201cPapegojfyren\u201d p\u00e5 Kullen blev redan \u00e5r 1563 utbytt mot ett\u00a0murat stentorn. Tornet hade en fyrlykta med blytak och f\u00f6nster med glasrutor. Ljuset kom fr\u00e5n tolv stora talgljus.<\/p>\n 1585 beslutades att ett nytt murat fyrtorn skulle byggas och man flyttade samtidigt tornet till omr\u00e5det d\u00e4r det st\u00e5r idag.<\/p>\n I b\u00f6rjan av 1600 b\u00f6rjade man elda fyrarna med stenkol. Kolet brann i det fria. Det sl\u00e4cktes inte s\u00e5 l\u00e4tt i regnigt v\u00e4der, brann l\u00e4ngre \u00e4n ved och flamman var tydligare. 1624 byggdes Kullens fyr om till en s\u00e5dan \u00f6ppen stenkolsfyr.<\/p>\n P\u00e5 Kullens fyr gick det \u00e5t mellan 6-7 hl varje natt. Stenkolen till Kullens fyr br\u00f6ts i Tinkarps gruvor och transporten upp till fyren var mycket besv\u00e4rlig. Det var b\u00f6nderna p\u00e5 de sk lyktehemmana och senare fiskarebefolkningen som hade ansvar f\u00f6r koltransporterna. Det var en tung p\u00e5laga f\u00f6r dem. Av praktiska sk\u00e4l anv\u00e4ndes stora kolstycken till fyrningen men m\u00e4nga stycken tappades eller slogs s\u00f6nder n\u00e4r de forslades fr\u00e4n stranden. \u00c5r 1641 startade kolbrytningen vid H\u00f6gan\u00e4s. L\u00e4ngre fram tog man kol fr\u00e5n Skottland som ans\u00e5gs ge kraftigare sken.<\/p>\n Sommaren 1749 revs Kullens gamla fyrtorn som l\u00e4nge varit i d\u00e5ligt skick och en ny fyr byggdes. Den blev Skandinaviens d\u00e5 moderna och s\u00e4kraste fyr, men klagom\u00e5len och anm\u00e4rkningarna mot sk\u00f6tseln av fyren p\u00e5 Kullen fortsatte.<\/p>\n Anders Polheimer fick 1783 i uppdrag att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rb\u00e4ttra\u00a0fyranordningarna. Fyren p\u00e5 Kullen byggdes om enligt\u00a0Polheimers nya konstruktion 1792. Resultatet blev en uppfinning med vindtunnlar som pressade upp syre genom tornet.<\/p>\n Konstruktionen\u00a0<\/b><\/p>\n 1817<\/strong>\u00a0byggdes fyren \u00e5ter om med en lanterninkonstruktion. Kolelden sl\u00f6ts inne i ett \u201dglashus\u201d och brann d\u00e5 med en j\u00e4mnare l\u00e5ga. Metoden hade pr\u00f6vats och utvecklats i Danmark av L\u00f6wen\u00f6rn. Den vida \u00f6verl\u00e4gsen tidigare och gav ett stadigare ljus. Kolf\u00f6rbrukningen och belastningen p\u00e5 lykteb\u00f6nderna minskade drastiskt. Som en parantes kan n\u00e4mnas att 1817 Polheimers fyr anv\u00e4ndes \u00e4nda fram till 1843, d\u00e5 stenkolsepoken p\u00e5 Kullen tog slut. Man kan \u00e4nnu se att marken p\u00e5\u00a0fyrbacken \u00e4r svart av kolstybb under gr\u00e4storven.Den f\u00f6r\u00e4ndrades till en \u201domg\u00e5ende spegelfyr\u201d, d\u00e4r fyrapparaten bestod av tolv rovoljelampor och tolv paraboliska m\u00e4ssingsspeglar. Speglarna f\u00f6rst\u00e4rkte ljuset fr\u00e5n lamporna.<\/p>\n<\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n<\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n<\/a><\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n<\/a> <\/a> <\/a> <\/a> <\/a><\/p>\n
\nuppf\u00f6rdes en vippfyr p\u00e5 Kullen som reservfyr under ombyggnadsarbetena.<\/p>\n